Mörk...
"Har du skrämt bort dem nu ?"
Rösten... kommer... någonstans... ur det Mörka.
Allt är svart. Ser inget...
... men känslan är, av en annan plats... hur... ?
Lukten av... brinnande... bränd sten...
... brunnit ut...
... som för länge sedan slutat att lukta, men är på en plats där inget glöms...
... där det glömda... Är,
... allt...
... instängt...
... i Hjärtat...
___________________________
"Du ser, mer än du borde se..."
Det finns en fråga där i, men för stolt för.
"För vis... för erfaren, för att..."
"För mycket..." är det som kommer, när jag öppnar munnen.
Ett rått skratt hörs, ihop med ett släpande ljud... något, någonstans, rör på sig.
"... och när du skriver ?"
Frågetecknen finns där... men bara åt vissa håll.
"Alltid."
Något knakar till, som sten knakar, bakom mig. Bakom och över mig.
"Du kan vara ärlig med mig."
Mer släp-hasande...
"Du känner mig... jag känner dig..."
Jag känner inte...
En sotigt gul, flämtande låga, tänds... någonstans framför...
... där hasandet kommer ifrån.
"Nej... hon är inte här..."
"... nu."
"Var... är..."
"Vi är Här,"
"... Här,"
"... och..."
___________________________
Nu.
___________________________