Regulus...
När, skall omodig, falsk Grå,
ut-över-träffa-mana Sig...
... I En ...
... om inte,
när Grå nyss Blivit.
... igen ...
Då,
om någon gång,
... är det Värt ...
... Allt.
___________________________
Han är där igen... men inte på den vanliga sidan...
... rädd för ... ?
Grått huvud, på sned, vrids åt mitt håll. Sammanbitet. Kalkylerandes.
... mer rädd...
... för...
"Regulus... !"
"... varför kommer du inte över på..."
Igenkännande, men i en syrligt hånfull ton från Mörk,
... som avbryts-förlängs av Ljus "... Falsus.",
... och jag riktigt känner hur hon ser Falsk Grå, ståendes precis framför henne.
Avsky, självförakt, ilska... allt inlindat i självidealisering.
... Allt.
Jag hör det igen, mer än en gång, från folkmassan runt om...
"Falsus... ?"
... vissa utan frågetecken.
... samtidigt som Regulus... Falsus, utstuderat sakta,
... vrider huvudet preciiis för att med ögonen nedåt, i ögonvrån, ta in både Mörk, Ljus,
... ögonen upp, rakt på...
... mig ...
... kalkylerande...
... igen ...
... farlig möjlighet, som möter...
... i Balans,
... I En.
___________________________